nej nu måste jag ta tag i mitt liv. va hemma från skolan idag eftersom jag mådde dåligt, men jag har inte fått ett skit gjort. och jag har sjukt mycket att göra! måste plugga, reda ut saker och ting hemma, det känns som att alla är sura på mej, men jag vet inte riktigt. sen så vill jag bara typ, träffa nån. jag vet inte, nånting är konstigt med mej, jag har blivit askonstig här i falköping verkligen. även fast det kanske inte syns på utsidan, så visar jag inte allt jag känner likså som jag inte säger allt jag tänker. det är jobbigt att vara så. hemma visade jag precis hur jag mådde. hade jag en skitdag så visste folk det och de va inget mer med det, men här.. jag vet inte, det kännsbara konsigt. jag vet inte vem jag är här. jag är osäker på var jag har folk. ena sekunden är folk glada över att vara med mej, andra hittar de något bättre och går utan att säga ett ord. sen kommer de tillbaka och tror att allt är som vanligt.
jag är för snäll, jag måste börja säga till och visa folk att man inte kan behandla mej hur som helst. men blir det någon kvar då? känns som jag glider ifrån allt och alla. bleeh, jag trivs inte med mej själv och mitt liv nu. vill ha roligt och glömma allt och älska världen för en stund. i helgen ska jag fanimej ha kul, annars pallar jag inte mycket mer,


jag vill fortfande vara back of the class-crew i edsbergsskolans engelska klass och gå till playa på rasterna och käka semlor på figges. det va lättare då.