jag har precis tittat på bloggaholic som är ett program som shire håller i och som paulina la upp på sin blogg. måste bara skriva det att jag blev verkligen tagen av det de pratade om. att paulina och dessie har så otroligt stort inflytande på unga tjejer och allt de får gå igenom som offentliga personer när de är så unga. haha, känner att jag låter som en gammal tant som sitter och skriver att de är unga osv. men jag som inte är en offentlig person (än, höhöhöh) kan ändå tänka mig in i pressen att blogga bra, ofta, att alltid vara perfekt, att få hatkommentarer och hatbrev och så vidare och alltid försöka hålla en god min i bloggen. tycker det är otroligt starkt utav dem!

det som känns ganska sjukt är att jag ser inte på några av sveriges "kändisar" som riktiga kändisar. visst skulle man reagera om man ser nån, säger en mening om det till den man är med och that's it lixom. men det verkar finnas otroligt många småtjejer där ute som verkligen ser upp till de här tjejerna, som ser dem som riktiga idoler och kändisar. jag tycker det är ofattbart verkligen. dessie har jag verkligen ingen uppfattning om hur hon är, läser inte heller hennes blogg, men paulina är ju en helt vanlig tjej verkligen. några i klassen va på samma fest som henne för några veckor sedan och hon umgås med folk från min skola, jag ser verkligen inte henne som någonting annat än en vanlig tonårstjej med en blogg.

hade jag sagt till mig själv för något eller några år sedan att jag skulle sitta och skriva det här hade jag antagligen aldrig trott mig själv. tidigare var jag så otroligt "kändiskåt" och kunde göra vad som helst för att träffa någon "kändis", få någons facebook eller msn osv. tycker det känns bra att jag har mognat ifrån det och istället faktiskt börjar förstå baksidan av allt, det är inte en dans på rosor att vara en offentlig person.
när jag började blogga i februari 2008 (hade en annan blogg då) gjorde jag det dels för att skriva av mig och dels för att lära mig. jag ville lära mig att skriva som de stora bloggarna gjorde, lära mig att bli sedd och att känna mig viktig. allt för att en dag kunna bli en av dem. självklart har jag fortfarande som ambition att bli en bättre skrivare, kunna formulera tankar och åsikter, kunna ta fina/intressanta/kul bilder och så vidare men hela konceptet med att länka min blogg överallt och göra allt för att bli "känd" lockar inte mig längre. jag vill att folk ska läsa min blogg och rekommendera den för sina kompisar osv och att den på så sätt sprids, inte att jag länkar min blogg överallt och luras för att få "klickningar", det ger mig inget och sådana "läsare" betyder ingenting, det är bara klick, ingen som faktiskt läser det jag skriver.


vad tycker ni om samtalet de hade under programmet?