jag har visst inga lycko-ostron i bakfickan

det va svårare än jag trodde det skulle vara. har redan gjort det en gång förut, ändå känns det som jag gjorde om samma misstag igen. borde visat mer att jag ville och kanske ha tänkt lite mer. jag är precis som dej josefin, och vi båda är precis som när vi var små, vi gör alldeles för mycket saker utan egentligen tänka tillräckligt mycket. usch, igår började min emo vecka som inte kommer botas förrens jag kommer ner till skåne och bort från falköping. fattar inte heller vad vissa här har för liv, de bryr sej alldeles för mycket om vad som händer andra så de glömmer bort att leva själva.  hatar när folk utifrån ska komma och lägga sej i dessutom, de tror de vet så jävla mycket men de vet ingenting!






"ge mej en pistol. jag måste skjuta någon" - shan atci
vad sägs om mej själv?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0