jag drömde sjukaste saken i natt! det var riktigt länge sedan jag drömde någonting som jag faktiskt kommer ihåg men idag minns jag och det var riktigt mysko.

jag var hemma en helt vanlig dag så hörde jag plötsligt en hög smäll, jag sprang ut på balkongen för att kolla vad det var som hade hänt. jag såg ingenting utan det var helt stilla. sen plötsligt hördes det igen och jag såg en stor blixt slå ner i edsviken nedanför mig. det skapades en våg som kom emot land och emot vårat hus. den första vågen nådde inte så långt, men efter ett tag upptäckte jag att vattnet steg. det kom fler och fler stora vågor och tillslut började vattnet komma upp på balkongen där jag stod, det rann ut på golvet i vardagsrummet och ner för trappan. när jag vände mig om såg jag att hela huset var omringat av vatten och det ända som syntes var vatten så långt ögat kunde nå.


vattnet fortsatte stiga tills även vårat hus var under vatten så jag blev tvungen att hitta någonting som kunde hålla mig ovanför ytan. en stor korg flöt fram till mig och jag och min kompis som tydligen var hemma hos mig hoppade i. allt vi såg var vatten åt alla håll då vi flöt fram på det stora "havet" med en snabb hastighet. vi mötte ett flertal vågot som vi klarade oss undan och tillslut kom vi fram till vattnets "slut". det var en hästhage med ett antal hästar i som var vattnets nästa offer. vi satte händerna i vattnet och började paddla mot gräset, allt för att komma upp på land igen. då såg vi det lilla söta fölet som vi visste snart skulle drunkna av det stigande vattnet. vi lyckades efter en hel del kämpande få ut fölet utanför elstängslet som omgav hagen och satte honom i korgen vi tidigare hade åkt i. 


vi började följa vattenkanten framåt för att se vad mer som inte hade blivit vattentäckt än och befann oss tillsist nedanför ett brant stup. det såg defenitivt inte ut att finnas i sverige på grund av dess rödbruna färga och  och "torra" utseende, vi antog att det inte var speciellt hållbart men började ändå vår klättring uppåt.

utav någon anledning hade jag på mig en sportbh under min tröja, när vi flydde från huset fick jag panik över att min mobil skulle bli förstörd av vattnet så jag stoppade den innanför sportbhn. när vi kommit fram till bergsstupet hittade jag den och blev direkt lite lugnare. eftersom att berget var så extremt högt och såg så gammalt och annorlunda ut bestämde vi oss för att fotografera. jag tog en bild på min kompis, en ner mot hagen och några stycken upp mot berget och vad vi trodde var himlen.

när vi kommit en bit upp för stupet såg vi någonting som chockade oss extremt. vi var inte ensamma att föröska klättra upp, utan en pappa försökte hjälpa både sin något överviktiga fru och sin 7-9 år gamla son upp för stupet. pga att de hade en del svårigheter klättrade vi ikapp dem någorlunda fort och det kändes skönt att se människor igen. det var de första vi såg utom varandra sedan vågorna och översvämningen började. vi valde att försöka hjälpa den lilla familjen att hitta en lättare väg upp och lyckades hitta tre rep(/lianer?) som hängde ner längs berget. det underlättade för familjen som snabbt alla tre var uppe vid det första repets början. de såg då att det mittersta repet började högre upp och det längst bort började ovanför stupet. detta såg vi alla som en chans till att komma upp någorlunda lätt och vi tog nästan ut segern i förskott. när både mamman, pappan och sonen drog sig i det mitterta repet blev det för tungt och repet brast. som tur var hade pappan hunnit klättra över någorlunda långt till det sista repet så han hann sträcka familjet repet innan de slog sönder sig på stenarna. den lilla familjen hade alltså lyckats ta sig till det sista repet och var i stort sett uppe redan, men vi som faktiskt hade hittat vägen hade ingenstans att ta vägen. vi började att försöka klättra uppåt, men på grund av bergets torra och ohållbara kvalité rasade var och varannan bergsbit vi tag tag i ner i avgrunden. det kändes väldigt hopplöst ett tag men när vi såg familjen stå uppe på en klippavsats nästan uppe på stupets topp fick vi nya krafter. vi klättrade som aldrig förr tills vi var i stortsett under dem och då kunde de slänga ner en lian för oss att klättra på.

vi tog oss till toppen tillslut iallafall där fanns det bara massa fler berg och mer vatten. vi lyckades iallafall klättra oss in i en mysko liten stenvik där vi hittade en gammal eka som vi valde att ro ut med. på något mysko sätt blev vi sedan sjöjungfrur och så vaknade jag.

lång och mysko, men det var en ganska spännande upplevelse, haha!